Blogg nr 6, Magbesvär forts...
Usch! Hur länge ska det ta innan jag får gå på toaletten!? SÅ jobbigt! När jag vaknade var magen spänd som en tunna. Ännu inget tecken på rörelse. Kunde inte få i mig just någon frukost.
Senare på sjukhuset såg Dr Le Wang orolig ut. "Visst tar du maxdos av mag-medicinen Ida" frågar han bekymrat. Därefter blev det plötsligt många frågor kring min kost. Sedan berättar han att de vill hjälpa mig med att börja en diet som ska hjälpa min kropp bli mer mottaglig för TCM. Allt är sammankopplat.
Jag går på strikt ketogen diet i Sverige men här i Kina är det omöjligt. Det har jag redan konstaterat. De första dagarna har jag försökt, men allt innehåller kolhydrater här. Såser är ffa söta, men de flesta rätter innehåller också grönsaker, frukt, bär och annat kolhydratrikt. Klart det skulle vara möjligt om jag och mamma lagade vår egen mat, men restaurangerna som vi varit på har inte kunnat erbjuda den kost jag äter, endast "låg kalori varianter" som fått duga. Jag är inte i ketos trots lågkolhydrat val (testar med ketonix) vilket säger att här kommer jag inte kunna följa min strikta diet. Jag har accepterat det, så nu när läkaren min erbjuder att göra mig en matlista med maträtter och ingredienser för att förbättra TCM effekten så känns det inte svårt att tacka ja. Han kommer dessutom att prata med köket på både sjukhuset och hotellet och informera dem om de rätter de kan servera mig om vi väljer att äta där. Igen, jag kan inte låta bli att imponeras av deras enroma engagemang i mig och att de hela tiden vill fixa allt för att göra det allra bästa för att underlätta för mig. De är underbara verkligen!
Lunchen kommer i form av en plastbehållare. Soppa, sk Mellet soup" med små gula korn i. Jag dricker den medan den är varm trots att jag inte känner hunger. Plötsligt mår illa. "Mamma!!! Skynda! Jag måste spy!!! Hon tar tag i påsen som sitter fast i taket och vi hinner precis på toaletten. Nu får inget mer plats i min mage, bara att acceptera.
Shopping!
Efter behandling på sjukhuset ber vi om att få för första gången handla lite, vi behöver mjukiskläder och jag, bättre skor. Ira ber taxichauffören att stanna vid ett shoppingcentra. Allt är billigare än i Sverige, men så mycket folk att vi känner att vi måste skynda oss, alltför stressigt med alla människor för oss "norrlänningar".
Ira är så tålmodig med oss, helt underbar! Översätter för expiditerna, fixar storlekar, förklarar hur man betalar osv.. Vi försöker köpa snabbt det vi behöver för att sedan kunna ta oss ut snabbt för Solen skiner! Vi ber Ira att få promenera tillbaka till hotellet. Hon informerar att det är ca 5 km dit och vi båda enas om att det är en kort sträcka. För Ira är det uppenbarligen inte det, men hon går med på det ändå.
Det blir första gången jag går, eller överhuvudtaget rör på mig sedan vi landade i Kina. Helt underbart! Mamma tar ledet och nu går vi i full fart mot Yiling Triumphal Arch Hotel och njuter av den "friska" luften. Nu är ffa mamma riktigt glad. Jag med. Hoppas magen kommer igång nu.
På bilden är mamma i täten med min jätteirriterande bagageväska som rymmer massor inför mina långa dagar på sjukhuset. Tur det fanns hjul på den:-)
Väl på hotellet så var det dags för behandling med Prof. Wang. Han ger samma lugnande behandling som dagen innan. Allt för att få ro i min kropp. Han gav även samma råd som Dr Le Wang att massera min mage medurs, samt att dricka varmt vatten där jag låter en liten tunn bit på ca 3 cm ingerfära dra i 5 min innan.
I hissen mot mitt rum hör jag min mage för första gången sedan tisdag. Springer av skräck och glädje när hissdörrarna öppnas. Äntligen!
