Blogg nr 8, Minnen från barndomen och första upplevelsen av Chi

20.02.2017

Allt enligt tidigare planering den här dagen, enda skillnaderna var följande:

08:00 efter frukosten så mötte jag Ira för att testa något som hotellet erbjuder och som är unikt för dem, ett rörelsemönster som leds av en instruktör och som erbjuds till de gäster som övernattar på hälsohotellet. Rörelsemönstret är en blandning av Tai Chi och Kun Fu i en dans. Det var verkligen härliga och mjuka rörelser. Jag kommer ihåg Karate.

Obs!!! Jag har en fantastisk filmsnutt på ca 30 sek som det långsamma nätet här i Kina inte tillåter mig lägga upp just nu. Senare i sverige ska jag försöka komma ihåg att visa er denna fina dans:-) Jag har även andra filmsnuttar jag hoppas jag kan lägga upp framgent.

Jag började träna karate då jag var 12 år gammal. Många tjejer i min klass och jag började tillsammans, men det blev bara jag kvar efter ett år eller så. Något inom mig trivdes med den allsidiga träningen och då min kropp alltid varit stark men inte snabb, så passade det här mig bättre än t ex fotboll, handboll eller annat som var populärt just då. Jag var för långsam för alla snabba vändningar och kände mig så misslyckad hela tiden. Till motsatts gav karaten mig den perfekta kombinationen; smidighet, styrka och den asiatiska mystiken. Sistnämnda gav mig en känsla av samhörighet med Japan på något underligt sätt, och inte helt och hållet Arvidsjaur där jag växte upp och inte alltid kände mig hemma. Japan kändes exotiskt och vackert. Varmt. Vi tillsammans i klubben kom varandra nära också och alla var så fina. Det var mycket viktiga personer i min uppväxt som jag än idag känner tacksamhet för.

Karaten fanns i mitt liv ända fram till min första graviditet med Enrique. Jag ville inte riskera något och tog ett uppehåll. Flyttade i samma veva och därefter aldrig återgått då barnen kom till mitt liv och fått all den tid som karaten annars fått. Ett självklart val.

Men karaten finns inom mig. Dagar jag har mycket ont så kan jag, tack vare många timmar med fantastiska instruktörer som tränat min mentala styrka, min förståelse för mental avslappning och vikten med att kunna "stänga av" smärtsignaler i "strid". Klart jag fått många slag på min kropp, tappat andan tusentals gånger och klantat mig genom att tappa fokus under hårda sessioner där svepningar utövats på hårda golv. Smärta och hantering av smärta är en viktig del av den traditionella Karate träningen och äran att få bo på hårda Dojo-golv veckor i sträck hos fantastiska Sensei Yamazaki, bland andra mycket duktiga instruktörer världen om, har hjälpt mig med allt detta. Genom att lära mig från dom bästa har idag mycket värdefulla verktyg som denna lilla dans påminde mig om.

Karaten fanns i mitt minne resten av dagen. Kanske var det därför just idag var den dagen akupunkturen fick sin första effektiva dag. Något helt magiskt hände ca 10 minuter efter det att Prof Wang placerat de långa nålarna i min kropp. Chi.

En ström av energi öppnade sig inom mig. Det var så mäktigt! Hade någon förklarat vad som kan hända med energier av akupunkturen, hur det känns och hur man kan se det ljus i olika färger som det just gjorde för mig, innan det här hände mig idag, så hade jag aldrig trott på det. Märkligaste och mäktigaste känslan som jag någonsin känt. 

Jag var så tacksam att jag fick kontakt med min chi. Det höga energitillståndet följdes av djup avslappning då Prof Wang efter akupunkturen gav mig en underbar helkroppsmassage, TCM massage och efter det en slags värme genom rökelser som placerades på min mage, se bilder och en liten filmsnutt. Underbart. Det kändes som om jag svävade ut ur hans behandlingsrum.